1 Klimatlagen. Tack vare klimatlagen kommer varje framtida regering ha en skyldighet att redovisa hur man arbetar för att nå klimatmålen. Klimatlagen ingår i ett klimatpolitiskt ramverk, där klimatlagen är en av tre delar. De andra två delarna är nya klimatmål och ett klimatpolitiskt råd som ska se till att politikerna tydligt redovisar hur arbetet går. Varje år måste regeringen lämna en klimatredovisning till riksdagen och vart fjärde år ska regeringen ta fram en klimatpolitisk handlingsplan som redovisar hur klimatmålen ska uppnås. Klimatlagen innehåller målet att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.

2 Klimatkliv för klimatsmarta åtgärder. Klimatklivet är en av regeringens viktiga satsningar som handlar om att få igång klimatåtgärder över hela landet. Klimatklivet ger investeringsstöd till klimatsmarta satsningar som minskar utsläppen av koldioxid på lokal nivå. I budgeten för 2018 utökas anslaget till totalt 6,5 miljarder kronor för perioden 2018–2020. Klimatklivet stöttade i februari i år 223 nya lokala klimatinvesteringar med totalt 256 miljoner kronor. De flesta stöd går till laddstationer för elbilar. Klimatklivet har hittills bidragit med 14 000 laddpunkter. Tillsammans med tidigare beslutade åtgärder minskar de utsläppen med över 850 000 ton per år, enligt Naturvårdsverket. Stödet kan sökas av alla utom privatpersoner och hanteras av Naturvårdsverket och länsstyrelserna.

3 Skatt på flyget. Den 1 april infördes flygskatten som höjer priset på flygresorna. Flyget ska precis som andra transporter vara med och betala sina klimatkostnader. Flygskatten höjer priset på flygresorna inom Sverige och EU med 60 kronor och priset på långresor med 250 eller 400 kronor, beroende på hur lång fEtt flygplan på starbanalygresan är.

– Det som är viktigt är principen att alla delar av samhället, och alla transportslag, ska göra sin del i klimatarbetet. Det har blivit ännu tydligare nu eftersom vi har en klimatlag som i stort sett alla partier står bakom. Vi kan inte vara jätteskarpa mot biltrafiken och låta flyget vara skattefrälse, säger miljöminister Karolina Skog (MP).

Utsläppen från svenskarnas internationella flygresor har ökat med 61 procent sedan 1990, enligt Naturvårdsverket. Därför behövs en flygskatt som dämpar ökningen av antalet flygresor och ser till att flyget är med i klimatomställningen.

4 En historisk klimat- och miljöbudget. Under Miljöpartiets tid i regering har Sveriges miljöbudget ökat med 110 procent. I paketet på 12,9 miljarder mellan 2017 och 2020 ingår till exempel satsningar på hållbara stadsmiljöer med satsningar på både kollektivtrafik och cykel, stöd till fossilfria resor, stärkt järnvägsunderhåll som ger tåg i tid och fler hållbara transporter samt Klimatklivet som stöttar regionala och lokala initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser. Regeringen föreslår också en utökad satsning på stadsmiljöavtalen. Avtalen lanserades för att bidra till hållbara stadsmiljöer genom stöd till investeringar i kollektivtrafik. Som ett led i omställningen till fossilfrihet fortsätter regeringen att stärka järnvägen för att förbättra förutsättningarna för att fler resor och transporter ska kunna göras med tåg. Regeringen avsätter 5,9 miljarder för att förstärka resurserna till drift- och underhåll av järnvägen under perioden 2019–2020. Dessutom satsas på forskning och innovation inom energiområdet för att nå målet om 100 procent förnybar el senast 2040.

5 Samtyckeslag för frivilligt sex. Den nya samtyckeslagen innebär att det är förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen sagt ja, eller aktivt visar att den vill delta. Sex ska vara frivilligt. Samtyckeslagstiftningen innebär att ingen sexuell handling är laglig förrän motparten gett samtycke. En person som exempelvis är för rädd eller för berusad för att säga nej ska skyddas av den nya lagen.

– Är det inte frivilligt så är det inte lagligt, säger Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin.

Med en samtyckeslag ställs inte längre orimliga krav på våldtäktsoffer att agera på ett sätt som ligger långt ifrån verkligheten. Kravet på aktsamhet innebär att den misstänkte måste visa vad hen gjorde för att försäkra sig om motpartens samtycke. Det duger inte längre att säga att man inte förstod att den andra personen sov. Den som utsätts för ett sexualbrott ska få juridisk hjälp redan från att polisanmälan lämnas in. Regeringen vill även skärpa straffen för grov våldtäkt och våldtäkt mot barn. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

6 Havsoffensiv för rena hav. Det krävs stora insatser för att komma tillrätta med miljögifter i hav och sjöar. Regeringen vill sanera miljöfarliga vrak, stoppa övergödningen och stärka skyddet av marina områden. Globalt hamnar 5–13 miljoner ton plastavfall i havet varje år. Den 1 februari i år beslutade regeringen att förbjuda mikroplaster som tillsätts i kosmetiska produkter som sköljs av. Förbudet kommer att träda i kraft den 1 juli 2018. I budgeten för 2018 lanserade regeringen en havsoffensiv för att rena våra hav. En stor miljöfara är alla båtvrak som ligger runt Sveriges kust. Från dessa läcker olja och annat bränsle som gör haven sjuka. Regeringen satsar därför 25 miljoner kronor per år i tio år för att kunna sanera de vrak som utgör störst fara för miljön. Övergödning av sjöar, kuster och havet är ett av våra stora miljöproblem. Därför satsar regeringen 60 miljoner kronor för att stoppa övergödningen, bland annat genom att minimera risken att näringsämnen från land rinner ut i hav och sjöar och lagras på botten där. Regeringen har under hela mandatperioden avsatt över 800 miljoner för att förbättra havs- och vattenmiljöer.

7 Nya stambanor och höghastighetståg. Regeringens mål är att nya stambanor för höghastighetståg ska byggas så att Stockholm, Göteborg respektive Malmö bättre knyts samman. Miljöpartiet har kämpat länge för höghastighetstågen. I mitten av april kom regeringen överens och bjöd in till blocköverskridande samtal.

Det här är århundradets investering. Det är viktigt för att binda ihop Sveriges största städer, det är viktigt för tågtrafiken i hela landet och för pendlare, eftersom investeringen innebär att man kommer kunna lita mycket mer också på pendlingstrafiken. Och så är det oerhört viktigt för klimatet, konstaterar Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin.

8 En jämlik skola. Trenden har vänt när det gäller elevernas kunskapsresultat och läraryrkets attraktivitet. Nästan 30 000 nya medarbetare har anställt i skolan sedan 2014/15. Miljöpartiet har förhandlat fram en unik förstärkning av den statliga finansieringen av skolan. Sex miljarder per år kommer gynna alla skolor, men särskilt de skolor med störst behov. Staten går också in direkt i hundratals skolor med tuffa utmaningar och ger skräddarsytt stöd. En läsa-skriva-räkna-garanti ska se till att alla elever som behöver stöd i skolan ska få det tidigt. För att bryta segregationen ska kommuner och friskolor också jobba aktivt för att elever med olika bakgrund ska mötas i skolan.

– Snabba reformer utifrån ett finger luften var länge praxis i svensk skolpolitik. Vi har brutit med det, lyssnat till lärare, rektorer och forskare och gjort det som är viktigt på riktigt, säger, Gustav Fridolin, utbildningsminister och språkrör (MP).

9 FN:s barnkonvention blir lag. Den 15 mars beslutade regeringen om en proposition för att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag. Det är ett förslag som kommer att få stor betydelse, både för att det enskilda barnet ska få sina rättigheter tillgodosedda och för synen på barn i samhället i stort. Det är ett viktigt ställningstagande som tydligt slår fast att barns rättigheter inte är något valfritt. Det är en skyldighet.

10 Naturreservat och skydd av värdefull skog. Vår välfärd, vårt välbefinnande och vår framtid är beroende av naturen. Över hundra nya naturreservat har skapats under mandatperioden och Ojnareskogen är har utsetts till Natura 2000-område. Mellan 2015 och 2018 har regeringen dessutom avsatt fyra nya miljarder till skydd och skötsel av värdefull natur. Det innebär att vi skyddar värdefulla skogar och vatten, fjäll, myrar och ängar – både nu och i framtiden.

11 Förbud mot att utvinna uran. Regeringen föreslår ett förbud mot utvinning av uran i Sverige. Genom de ändringar i miljöbalken och minerallagen som regeringen nu föreslår kommer det inte längre gå att få tillstånd att starta en urangruva eller utvinna uran ur gruvavfall. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2018.

Med lagförslaget vill regeringen göra det glasklart att det inte längre ska vara tillåtet att utvinna uran i Sverige, säger miljöminister Karolina Skog (MP).