Att bli politiker är inget Isabella Lövin någonsin drömt om eller förväntat sig. När hon som journalist funderade på framtiden, handlade drömmarna snarare om att skriva böcker. Men hennes första bok ”Tyst hav” blev istället startskottet till tolv år i toppolitiken. 

– Det har varit en intensiv tid och nu känner jag mig mogen att ta nästa steg, säger hon apropå att hon planerar att lämna politiken i januari.

Vad som väntar har hon än så länge ingen aning om. Men viljan att jobba med miljöfrågor och bidra till en bättre värld finns kvar. 

– Jag har fortfarande mycket att ge. Men jag tror att jag gör mer nytta utanför partiet nu. Att få ut budskapet och att förvalta den erfarenhet jag har. Jag kommer också göra vad jag kan för att stödja partiet i utvecklingen framåt. Jag har ett enormt förtroende för Per Bolund och ser att det blir bra med ett nytt kvinnligt språkrör där de två kan bygga ett lag för lång tid framåt. 

Oron för planeten har följt Isabella Lövin sedan barnsben. Hon är uppvuxen i Stora Dicka, en by i närheten av Avesta. Omgiven av skogar, åkrar, hagar och sjöar var naturen en del av vardagen, en riktig Bullerby-uppväxt, säger hon själv. Hon var ständigt ute i naturen och umgicks med djur – hästar, hundar, katter. 

Isabella Lövin sitter på en bänk med träd bakom sig. Hon ler och har en mugg i handen.
”Jag har en stark relation till naturen.”

Men badsjön i närheten av hemmet var förstörd av stinkande skum som släpptes rakt ut i vattnet och varken där eller i andra närliggande sjöar gick det att fiska. Samtidigt såg hon de bolmande skorstenarna vid Avesta järnverk. 

– Det väckte en känsla av hot. Och jag kände en stark oro över hur vi behandlar djuren och vår ohållbara konsumtion. Den känslan är för mig bränslet i driften att försöka påverka till en förändring och ta ansvar för min stund på jorden. 

Under åren som journalist bar hon med sig en stark känsla av att hon borde göra mer för att bidra till en hållbar förändring. Det stora genomslaget kom 2007 då hon skrev reportageboken Tyst hav – Jakten på den sista matfisken. För det arbetet belönades hon med Guldspaden, Stora journalistpriset och Miljöjournalistpriset. Hon fick också sommarprata i Sveriges Radio. Och hon värvades till att ställa upp som kandidat för Miljöpartiet de gröna i valet till Europaparlamentet.

– Allt som hände då gav en fantastisk energi, säger hon. 

Sedan dess har det rullat på med en rasande fart. Valet till EU-parlamentet 2009 gick som bekant lysande och Isabella Lövin kan klappa sig på axeln för att ha varit med och reformerat EU:s fiskeripolitik i grunden. I en intervju med Svensk Natur har hon beskrivit känslan som svindlande när hon insåg hur mycket hon som enskild politiker kunde påverka. Nu finns en lagstiftning på plats som säger att man ska följa de vetenskapliga råden när det gäller fisket. Överfiskning är förbjudet, liksom att kasta ut överbliven fisk i havet. 

– Det var ett skifte från en fullständigt destruktiv fiskeripolitik som EU gång på gång misslyckats med att reformera. Det var en stor framgång att vi lyckades komma så långt, säger hon. 

Isabella Lövin beskriver sig själv som pragmatisk, där ledstjärnan är att rädda planeten. En inställning som bidragit till framgångarna i EU-parlamentet där det är viktigt att bilda pakter över partigränserna för att inte försvinna i mängden. Isabella Lövin lyckades bilda allians med allt från socialister i söder till konservativa från norr i arbetet med fiskeripolitiken.

–I EU-politiken fanns en stor frihet att komma överens över partigränser, och att jobba mot ett gemensamt mål. I Sverige kan man totalt kan köra huvudet i väggen, trots att alla goda argument finns där. 

Det är ett stort ansvar att vara förtroendevald. Det gäller dygnet runt, sju dagar i veckan.

När Socialdemokraterna bildade regering med Miljöpartiet 2014, utsågs Isabella Lövin till biståndsminister. Två år senare blev hon språkrör och vice statsminister och senare miljö- och klimatminister. Alla roller som innebär ett stort ansvar. 

– Det är många som behöver min tid och uppmärksamhet. Tusentals frågor kommer upp under en vecka och ibland är det svårt att räcka till. Det är ett ständigt flöde av beslut som ska fattas, samtidigt som man ska försöka driva långsiktiga visioner. 

Det blir många långa dagar på ett jobb som kräver 100 procents engagemang. Men att vara med och förbättra världen ger energi, förklarar Isabella Lövin. Hon lyfter också fram alla kompetenta och brinnande miljöpartister som hon jobbat med. 

–  Samtidigt är det ett stort ansvar att vara förtroendevald, det gäller dygnet runt, sju dagar i veckan. Jag hade nog inte orkat utan min underbara man som har stöttat mig och som ser att vi gör det här tillsammans. 

Nu ser hon fram emot att ta det lite lugnare, skriva, tänka och komma tillbaka till att vara en egen röst. 

– Jag vill bidra till den gröna rörelsen genom att få ut kunskap om hur viktigt det är med organisering och demokratiskt arbete. Men också se till att människor lär sig mer om de viktiga frågorna som behöver lösas nu. 

Det har alltså blivit dags att summera de tolv åren i politiken. År som kantats av flera stora gröna segrar. Själv är hon stolt över att Miljöpartiet drivit igenom så mycket grön politik under åren i regeringen. 

– Vi har tagit ansvaret att förvandla samhället till det bättre i en tid när SD och populismen växer sig starkare. Opinionsmässigt har vi inte vunnit på det, men däremot har vi har gjort oerhört mycket skillnad. Andra partier på högerkanten plockar upp mer av populistiska inslag, men Miljöpartiet står fortfarande upp för mänskliga rättigheter och en human och demokratisk människosyn. Jag är stolt över alla oss som orkat kämpa, säger hon.

Isabella Lövin listar de stoltaste gröna framgångarna

  1. Att vi drivit igenom så mycket grön politik under åren i regering och att vi med Januariavtalet hållit SD borta från politiskt inflytande.
  2. Att vi med klimatlagen, klimatpolitiska ramverket och klimatpolitiska handlingsplanen lagt grunden för att lyckas med klimatutmaningen och genomfört ett systemskifte i klimatpolitiken.
  3. Att vi med the Swedish Proposal förändrat EU:s handel med utsläppsrätter och att priserna på koldioxid i Europa ökat med 300 procent.
  4. Att vi, med stöd från miljörörelsen, stoppade Preems utbyggnad i Lysekil.
  5. Att vi reformerade EU:s fiskeripolitik i grunden.

Isabella Lövin lyfter också fram klimatlagen som en annan stor framgång hon varit med och bidragit till. Hon beskriver det som ett systemskifte som lagt grunden för att Sverige ska lyckas med klimatutmaningen. Något som också kommande regeringar behöver förhålla sig till. 

– Nu har vi fått ordning och reda i svensk klimatpolitik. Tydliga nationella mål för Sverige har lett till att tunga industrier redan börjat agera utifrån de nya förutsättningarna. 

Men från borgerligt håll var skepsisen till en början stor och Isabella Lövin berättar att hon ibland känner en frustration över att den svenska debatten så ofta är ytlig och polariserad. 

– Men när vi väl började diskuterade bortom strålkastarljuset gick det bra. Då kunde de borgerliga partierna se att det klimatpolitiska ramverket är till gagn för näringslivet. 

Men den största, och kanske mest okända, gröna segern är nog ändå att Sverige och Isabella Lövin fått igenom the Swedish Proposal, en reformering av EU:s utsläppshandelssystem. Från och med 2023 ska EU skrota de stora överskotten av utsläppsrätter som uppstår varje år. När förslaget antogs steg priset på utsläppsrätter i skyn, vilket ledde till att kolkraften i Europa minskade med 23 procent på ett år. Flera kolkraftverk har lagts ner och planer på nya har skrotats, helt enkelt eftersom det inte längre är ekonomiskt lönsamt.

– Det har Miljöpartiet genom att sitta i regering kunnat driva igenom. Det är helt enormt, eftersom det här kraftigt kommer att snabba på omställningen i Europa, konstaterar Isabella Lövin. 

I slutändan är det väljarnas ansvar att se till att det blir en förändring.

Isabella Lövin lyfter flera gånger fram vikten av att människor ser och förstår att politik faktiskt gör skillnad. Hon ser sig själv som ett exempel på att politiken och politiker faktiskt kan göra skillnad. 

– Vi för en kamp mot klockan. Vi har en klimatkris där vi är på väg mot tre, fyra graders uppvärmning om vi inte ställer om tillräckligt snabbt. Vi riskerar få mer plast än fisk i havet om vi inte får bort plastföroreningarna. En miljon arter är hotade av utrotning både i havet och på land. Det pågår här och nu, det finns ingen tid att slappna av. I slutändan är det väljarnas ansvar att se till att det blir en förändring.

Hon har stor förståelse för frustrationen hos unga och hos miljörörelsen över att förändringen går långsamt. Men menar att demokratisk organisering är viktig för att inte förstöra möjligheten att jobba politiskt och genomföra förändring på riktigt.

– Det finns inga genvägar. Vi behöver ett större stöd för de gröna krafterna för att nå en kritisk massa. Att stödet för gröna systerpartier växer i världen och Europa kan innebära en enorm kraft för den gröna omställningen. Men om vi inte har tilltro till demokratin, så försvagar vi den möjligheten.  

Kommer vi att lyckas, tror du?
– Valutgången i USA har gjort mig försiktigt positiv. Men fler behöver förstå att den här omställningen inte hotar jobb och välfärd, utan är något som tvärtom ger oss ett tryggare samhälle. Titta på covid-19 som hänger ihop med en ohållbar djurhållning och ohållbar ekonomi. Vi behöver se vår egen skuld i det och att vi måste hitta hållbarare sätt att producera och konsumera. Och där har vi de gröna svaren! Nu ska vi fram och få mer förtroende.