Rollerna är i grunden tydliga. Sjukvården bedömer det medicinska tillståndets konsekvenser på funktionsförmågan. Försäkringskassan hanterar sjukförsäkringen och ser till att den som uppfyller kraven på sjukpenning får sin rättmätiga sjukpenning. En försäkringshandläggare (normalt utan erfarenhet av sjukvård eller medicinsk utbildning) avgör rätten till sjukpenning från tredje veckans sjukskrivning. Till sin hjälp har handläggaren en medicinsk rådgivare (en läkare). Det är här problemen uppstår. Det har under senare år blivit vanligt att handläggare, trots läkarintygets bedömning att arbetsförmågan är nedsatt, bedömer att nedsättningen inte är så uttalad att rätt till sjukpenning föreligger. Dessutom är det inte ovanligt att besked kommer först efter att personen varit hemma från jobbet i flera veckor.

Om skribenten

Thomas Holmberg är allmänläkare och vice ordförande i MP Västernorrland.

Det skall erkännas att bedömning av arbetsförmåga är svår och även läkare kan göra felaktiga bedömningar, inte minst med tanke på den begränsade tid som står till buds. Det är en fråga som sällan uppmärksammas. Förmodligen gäller detsamma handläggaren på Försäkringskassan. Det har förekommit uppgifter i media om att det är en merit vid lönesamtal om handläggaren varit duktig på att avslå sjukpenninganspråk. Den typen av incitament saknas veterligt vid läkarens bedömning. 

Hela sjukskrivningsprocessen är sålunda behäftad med osäkerhetsfaktorer. Samtidigt har kassans beslut en mycket stor inverkan på individens försörjningsförmåga. Enligt min erfarenhet drabbas särskilt ofta låginkomsttagare och personer som på grund av sitt tillstånd inte orkar driva sin sak (vanligt vid psykiska sjukdomstillstånd). Vad är då lösningen? För det första måste vi inse att det finns inga objektiva sanningar. Vi måste acceptera en viss osäkerhet i bedömningen. Men vem ska ha tolkningsföreträdet? 

Som jag ser det är det uppenbart att läkaren som träffat patienten, har medicinsk kunskap och tillgång till alla medicinska data har större möjlighet än handläggaren att göra en korrekt bedömning. De flesta sjukdomsfall är korta och även om ett och annat beslut kan bli fel är det bättre att patienten får ett omedelbart besked vid sjukskrivningstillfället. Att retroaktivt få sin sjukpenning indragen är inte förenligt med social trygghet. En sådan här enkel åtgärd, som rimligen inte behöver någon ny form av lagstiftning utan bara lite ändrade direktiv, skulle omedelbart lösa ett stort problem. De sjuka skulle få en större trygghet och allmänläkarna en förbättrad arbetssituation. 

Vid längre sjukfall, kanske efter två till tre månader, behövs en mer djupgående bedömning med medverkan av inte bara Försäkringskassan utan även arbetsgivare och kanske Arbetsförmedlingen. Då finns helt andra möjligheter att göra en mer kvalificerad bedömning. 

Debattera du också!

Ett debattinlägg på #GRÖNT ska vara kort och kärnfullt. Beroende på ämne är 2 000 till 4 000 tecken inklusive blanksteg lagom. Tänk på att ha en tydlig vinkel på den fråga som du vill debattera. Det är redaktionen som avgör vilka artiklar som publiceras.Innehåll från #GRÖNT kan komma att publiceras i en kortad version eller i sin helhet i papperstidningen.

Vi publicerar gärna kritik men tillåter inte personangrepp eller kränkande innehåll. Ibland ger redaktionen någon rätt att svara under rubriken Svar direkt i samma inlägg.

Vill du skicka in ett eget debattinlägg? Läs mer under Debattera på #GRÖNT.

Skicka ditt debattinlägg till gront@mp.se.