Det saknas intresse för barn och ungas livsvillkor på landsbygd och i glesbygd, både från forskarsamhället och politiken. Den data som finns och röster från unga visar en bild av svek. Unga på landsbygd och i förort upplever samma sak – de känner ett avstånd. På frågan ”Har vi samma möjligheter som andra” svarar de ”Nej!”. Ungdomar utanför storstaden känner lägre grad av delaktighet i samhället och större misstro mot regering och politiker i allmänhet än unga i städerna. 

Om skribenten

Malin Gren Landell är medlem i MP Linköping.

Att stärka villkoren för barn, unga och föräldrar i gles/landsbygd är en demokratifråga. Unga på landsbygden har tyvärr rätt. Data visar att de har sämre möjligheter. Skolkvaliteten är lägre i landsbygdskommuner än i storstadskommuner. Var femte elev i årskurs 5 på landsbygden tror att det blir svårt att få ett jobb i framtiden och i årskurs 8 tror var tredje elev detta.

Enligt skollagen ska skolan ska vara likvärdig oavsett geografisk hemvist. Det är den inte. Barn, unga och föräldrar på landsbygd har heller inte samma tillgång till stöd och vård. Du tar dig inte till ett besök på BUP om det kräver 45 minuters resa, att ta ledigt från jobbet, kostnader för resa. Forskning visar att för att nå familjerna med störst behov av hjälp för barn med utagerande beteende krävs att hjälpen ges i närområdet. Ska det inte gå att erbjuda reell möjlighet till vård och stöd till alla barn och unga? Ska MP i valet 2022 riva muren på 20 000 kommuninvånare som gräns för en värdig kommunservice?

Lägg till att du som ung i glesbygd ofta saknar ett varierat utbud av fritidsaktiviteter. Om du inte är intresserad av skoter, jakt och fiske har du inte samma chans att få vara den du är eller bli något du inte visste att du kunde bli. Lägg till känslan av att vara en miljöbov därför att du är beroende av bil, moped och kanske till och med flyg. 

En del familjer ställs inför att de bara kan låta ett barn läsa på gymnasiet därför att ekonomin inte tillåter bostad och resor för flera.

Pandemin har blottat det trasiga i samhället. Distansundervisningen har varit ogynnsam för många men det finns också de som har sluppit långa resvägar. De som annars stiger upp klockan 05 varje skoldag för resa med buss och tåg till skolan. I skolpolitiska nämnder diskuteras hur man ska attrahera elever från grannkommunen utan att betänka vad det kostar för eleverna. Regeringens särskilda utredare Lars Stjernkvist pekar istället på nödvändigheten av mindre konkurrens och mer samverkan mellan kommuner kring gymnasieutbildning. Förslagen i SOU 2020:33 kan stärka möjligheterna för ungas utbildning och etablering. MP kan ta ansvar för de här förslagen och för att unga inte ska tvingas flytta hemifrån för att gå på gymnasiet. En del familjer ställs inför att de bara kan låta ett barn läsa på gymnasiet därför att ekonomin inte tillåter bostad och resor för flera. 

Utan framtidstro, utbildning, vård, socialt stöd, internetuppkoppling och fritidsaktiviteter försmäktar vi på denna landsbygd. Ungas röster om utanförskapet på landsbygden talar om för oss att samhället behöver finnas där det finns barn, unga och föräldrar med rätt till stöd och framtidsmöjligheter. Ett fantasilöst MP sviker och bjuder in SD till inflytande.

Malin Gren Landell
MP Linköping

Debattera du också!

Ett debattinlägg på #GRÖNT ska vara kort och kärnfullt. Beroende på ämne är 2 000 till 4 000 tecken inklusive blanksteg lagom. Tänk på att ha en tydlig vinkel på den fråga som du vill debattera. Det är redaktionen som avgör vilka artiklar som publiceras.Innehåll från #GRÖNT kan komma att publiceras i en kortad version eller i sin helhet i papperstidningen.

Vi publicerar gärna kritik men tillåter inte personangrepp eller kränkande innehåll. Ibland ger redaktionen någon rätt att svara under rubriken Svar direkt i samma inlägg.

Vill du skicka in ett eget debattinlägg? Läs mer under Debattera på #GRÖNT.

Skicka ditt debattinlägg till gront@mp.se.