Miljöpartiets främsta företrädare argumenterar ibland för att vi ska tona ner tillväxtkritiken inom partiet. Bland människor jag möter är uppfattningen snarare att det behövs betydligt mer av systemkritik, och att Miljöpartiet tydligt visar det problematiska med ekonomier som bygger på ständig ekonomisk tillväxt.

Elin Odesson

är miljöpartist och ledamot i socialnämnden och kommunfullmäktige i Järfälla.

”Det behövs många stora (gröna) investeringar i omställningen till ett hållbart samhälle, och det går i dag att kombinera tillväxt med minskade utsläpp”, är budskapen från exempelvis Per Bolund, Lorentz Tovatt och Gustav Fridolin.

Få, om någon, tycker nog att det är ett bekymmer att ekonomin växer som en följd av gröna investeringar eller för att befolkningen växer. Men det är ett bekymmer att den måste växa, ”för att det ska finnas något att fördela”. Det är ett bekymmer att vi sitter fast i ett beroende av ekonomisk tillväxt för att ”klara jobben” och för att människor ska kunna få bra pensioner.

Med det ekonomiska system vi har i dag måste projekterade men ännu oexploaterade naturtillgångar tas i anspråk om inte framtida pensioner ska sjunka i värde och försämras. Samtidigt vet vi att den stora merparten av dessa tillgångar (som brunkolet) måste stanna i jorden för att det inte ska vara förödande för miljön och klimatet. Vi måste konsumera mer för att hjulen ska snurra och ge välfärd åt alla, och vi måste konsumera mindre för att kunna rädda naturen och klimatet. Den här paradoxen känner de flesta miljöpartister till och är starkt oroade av. Vi har ett ekonomiskt system som inte är hållbart – det behöver vi samtala mer om, inte mindre.

Det är positivt att Miljöpartiet i regeringsställning drivit igenom att nya mått på välfärden utvecklas. Till exempel säger mått som utbildningsnivå, inkomstspridning, förekomsten av psykisk ohälsa eller av hälsofarliga kemikalier sammanvägda mycket mer om utvecklingen än ökningen av BNP (ekonomisk tillväxt). Miljöpartiet gör också ett viktigt arbete för att skapa cirkulära ekonomier, där flöden av resurser genom återvinning och återanvändning sluts i kretslopp.

I vårt partiprogram säger vi att ”Genom nya mått på välfärd och förändrade prioriteringar kan vi bygga en ekonomi som gör sig fri från beroendet av ständig tillväxt”. Jag är övertygad om att vi behöver kommunicera detta mycket tydligare om vi ska kunna öka vårt förtroende bland väljarna. I ivern att skapa förståelse för vår politik bland ekonomijournalister och andra partiers företrädare är risken annars stor att vi tonar ner några av våra viktigaste gröna värderingar.

Debattera du också!

Ett debattinlägg på #GRÖNT ska vara kort och kärnfullt. Beroende på ämne är 2 000 till 4 000 tecken inklusive blanksteg lagom. Tänk på att ha en tydlig vinkel på den fråga som du vill debattera. Det är redaktionen som avgör vilka artiklar som publiceras.Innehåll från #GRÖNT kan komma att publiceras i en kortad version eller i sin helhet i papperstidningen.

Vi publicerar gärna kritik men tillåter inte personangrepp eller kränkande innehåll. Ibland ger redaktionen någon rätt att svara under rubriken Svar direkt i samma inlägg.

Vill du skicka in ett eget debattinlägg? Läs mer under Debattera på #GRÖNT.

Skicka ditt debattinlägg till gront@mp.se.

 

Repliker på denna artikel:

Tillväxt som medel och inte mål
av Per Bolund

Nyansera debatten om tillväxt
av Mats Nittve