I augusti meddelade miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) att regeringen tar över prövningen från Mark- och miljööverdomstolen. Ett besked som var efterlängtat av många som oroats över den stora ökning av koldioxidutsläpp som en utbyggnad av raffinaderiet skulle innebära.

– De klimatpolitiska målen har varit helt avgörande här, säger Isabella Lövin.

Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, är positiv till regeringens beslut.

– Det skickar en viktig signal till företag att den är här typen av investeringar kan vara svåra att få tillstånd för och inte passar in i den omställning vi går in i, säger hon.

Det är miljöbalken som ger regeringen utrymme att pröva vissa ärenden – till exempel när verksamheten bedöms motverka miljöbalkens syfte att främja en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Regeringen brukar till exempel pröva tillstånd för kärnkraftverk, farleder och annan samhällsviktig infrastruktur. Nu ska regeringen för första gången pröva en verksamhet av klimatskäl och det är klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket som motiverar det beslutet. 

Ett av Preems raffinaderier
Ett av Preems raffinaderier. Foto: Patrik Johäll

Preem vill bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil för att kunna omvandla tjockolja till renare former av drivmedel för fartyg. En utbyggnad som innebär att företagets utsläpp av koldioxid fördubblas, från 1,7 miljoner ton till 3,4 miljoner ton om året. Det skulle göra Preemraff till den enskilt största utsläppskällan i Sverige. Men Preem försvarar utbyggnaden med att ny teknik ger renare olja, vilket enligt företaget skulle innebära stora miljövinster. 

– En ny anläggning skulle öka Preems totala utsläpp med några procent och skulle sammanvägt med våra förnybara satsningar inte ha någon negativ inverkan på Sveriges klimatmål. Utan Preem skulle Sverige sätta sig i en mycket känslig position, med ökat importberoende från andra länder och raffinaderier, säger Ludwig Kollberg, ansvarig Public Affairs på Preem. 

Om regeringen inte tillåter utbyggnaden i Lysekil, vilka konsekvenser ser ni då?

– Det skulle vara olyckligt eftersom det skulle hämma Preems förnybara satsningar – där den nya ROCC-anläggningen ingår. Sverige skulle dessutom tvingas förlita sig på import av fossila drivmedel från andra länder. Vi kan också tvingas sälja vår tjockolja till andra raffinaderier, som är långt mindre effektiva och mindre hållbara. Det skulle resultera i högre utsläpp av koldioxid, säger Ludwig Kollberg.

 I november förra året gav mark- och miljödomstolen grönt ljus till utbyggnaden. 

Reaktionerna lät inte vänta på sig, över 100 överklaganden kom in till domstolen. Naturskyddsföreningen är en av de organisationer som har överklagat beslutet och jobbat för att regeringen ska pröva tillståndet. 

– Vi relaterar till den klimatkris vi är inne i och till klimatlagen och de klimatmål som regeringen och riksdagen har beslutat om. Ska vi kunna leva upp till Parisavtalet måste det satsas på alla fronter. Att tillåta företag som Preem att fördubbla sina utsläpp skulle göra det svårt att nå våra klimatmål, att vara ett internationellt föredöme och att i förlängningen klara Parisavtalet, säger Johanna Sandahl. 

Varför är det viktigt att regeringen avgör den här frågan?

– Regeringen kommer att utgå från samma lagstiftning som Mark- och miljööverdomstolen. Men regeringen kan ta större hänsyn till de långsiktiga målen i klimatlagen och därmed göra en bättre allsidig bedömning, säger Johanna Sandahl. 

Men spelar det någon roll i det stora hela om Preem får tillstånd eller inte? 

– Ja, det spelar absolut roll. Det är klart att man kan resonera om någon miljon ton koldioxid hit eller dit. Om Sverige ska vara ett föregångsland ser det illa ut om vi inte sopar rent framför vår egen dörr. Vår bästa chans att påverka klimatet är genom att influera andra länder och jag vet att många ser Sverige som ett land som kommit en bit på väg och ändå har ett välstånd, säger Johanna Sandahl.

Det långsiktiga målet är att Sverige ska ha nettonollutsläpp senast år 2045, därefter ska utsläppen bli negativa. 

Naturvårdsverket samordnar miljöarbetet i Sverige och i somras valde myndigheten att uppmärksamma regeringen på att Preemraffs planerade utsläpp kan inverka negativt på Sveriges klimatmål och att regeringen bör ta upp ärendet till prövning. Också Länsstyrelsen i västra Götaland har bett regeringen att pröva tillståndet, eftersom utbyggnaden skulle göra det närmast omöjligt för regionen att nå klimatmålet om att minska utsläppen med 80 procent till år 2030. 

– I och med att klimatlagen trädde i kraft har vi fått en ny situation där klimatmålen ska nås. Det har också varit en viktig orsak till att regeringen fått underrättelsen från Naturvårdsverket trots att ärendet redan ligger i överdomstolen. Att vi haft möjlighet att identifiera regeringens ansvar är en direkt följd av att vi fått igenom en klimatlag. Vi drev frågan när vi satt i opposition i riksdagen och jag är övertygad om att vi inte hade haft en klimatlag i dag om vi inte hade suttit i regeringen, säger Isabella Lövin.

Isabella Lövin tycker att det klimatpolitiska ramverket och klimatlagen är en stor seger för den gröna rörelsen, eftersom det är ett av de instrument som behövs för att på allvar kunna driva på en grön omställning. 

– Vi i Miljöpartiet de gröna är miljörörelsens parlamentariska gren som ser till att vi får ordning och reda i klimatpolitiken. Vi har länge haft ett budgetramverk som anger hur mycket pengar man får spendera. Nu har vi en liknande ram för klimatarbetet. Som parti ska vi vara stolta att vi kan driva på ett långsiktigt arbete och förändra på riktigt, säger Isabella Lövin. 

Sveriges klimatpolitiska ramverk är hittills det mest ambitiösa i världen, menar språkröret. Nu är också Danmark och Finland på gång med klimatpolitiska ramverk med högt ställda mål. Även den tilltänkta EU-ordföranden Ursula von der Leyen har sagt att det behövs ett klimatramverk på EU-nivå. 

– Det är helt nödvändigt. Alla EU-länder har ett förpliktigande enligt Parisavtalet. Utan ett gemensamt ramverk finns det risk för att alla pekar på alla och att ingen vill gå före, konstaterar Isabella Lövin. 

Preem hävdar att deras raffinaderier släpper ut mindre koldioxid än genomsnittet i Europa. Är det inte bättre då att raffinaderiet byggs här?

– Vi står inför en klimatkris och har inte tid att söka perfekta internationella lösningar. Sverige har möjlighet att gå före och visa på goda exempel. Att etablera nya fossila verksamheter är att gå i motsatt riktning. Men nu ska vi göra en rättslig prövning. Vi har ett politiskt ansvar för att minska utsläppen i enlighet med klimatlagen. Det betyder att vi måste göra en helhetsbedömning av vilka verksamheter som ska tillåtas på kort och lång sikt. Ger vi tillstånd till Preem kommer koldioxidutsläppen i Sverige att öka med tre procent. Då måste vi se om det går att minska utsläppen mycket mer någon annanstans, säger Isabella Lövin.

Därför prövar regeringen Preems planerade utbyggnad

Målet är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp från och med år 2045. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990.

Regeringen har ett ansvar för att klara klimatmålet till 2045. Klimatpåverkan av den planerade utbyggnaden kan bli av sådan omfattning att regeringen bör pröva om verksamheten ska tillåtas. 

Vad händer nu? 

Mark- och miljödomstolen bereder ärendet och lämnar över ett beslutsunderlag till regeringen tillsammans med en rekommendation till beslut. Men det är regeringen som fattar det avgörande beslutet. Besked väntas komma först nästa år. 

Prövningen av Preems planerade utbyggnad blir ett första steg i att testa klimatlagen. Samtidigt pågår en översyn så att all relevant lagstiftning är i linje med klimatlagen och klimatmålen.

– Vi behöver se till så att vi har klara och tydliga styrmedel som drar åt samma håll. Vi börjar med miljöbalken, men det är mycket som inte är färdigt ännu. Nu ska alla pusselbitar passa ihop, säger Isabella Lövin. 

Johanna Sandahl på Naturskyddsföreningen har stora förhoppningar på det klimatpolitiska ramverket. Även om hon gärna hade sett ännu skarpare klimatmål. 

– Det är viktigt för hela det maskineri som nu finns inbyggt i regeringens arbete. Med en klimathandlingsplan, ett råd som granskar regeringens klimatarbete och att de redovisar i budgeten vad de har uppnått och hur det går. Den pulsen är viktig för att få arbetet med omställningen att flyta på, säger hon.