Åsa Regnér tar emot på sitt arbetsrum på Socialdepartementet. Journalister brukar vanligen få träffa ministern i ett särskilt rum avsett för intervjuer, men för Grönt gör hon ett undantag.

– Är det första gången ett socialdemokratiskt statsråd är med i tidningen? undrar pressekreterare Joanna Abrahamsson när vi hänger av oss ytterkläderna.

Jämställdhetsministern har också äldre- och barnfrågor på sitt bord. Det sistnämnda syns på samlingen färgglada mjukisdjur i en av fåtöljerna och på den vita Bris-roboten i kartong som vakar över en bunt papper på byrån innanför dörren. En stor, bekväm soffgrupp med kuddar i klara färger och ett mindre konferensbord upptar större delen av rummet. Skrivbordet med dator är litet och står inklämt mot en vägg. Rummet är inrett för samtal och möten. Mitt på golvet står en ouppackad resväska av kabinmodell. Ministern har ett hektiskt schema och är ofta på resande fot.  

– Den här kanske jag borde ta hem nu, just den här veckan ska vi ju faktiskt hålla oss i Sverige, konstaterar Åsa Regnér och flyttar lite på väskan innan vi slår oss ned vid konferensbordet längst in i rummet.

Att det var Moderata ungdomsförbundet som blev inledningen på Åsa Regnérs politiska bana är inte så förvånande som det kan låta. Båda föräldrarna, till yrket akademiker, var engagerade moderater och runt köksbordet hemma i Östergötland gick de politiska diskussionerna varma.

Fakta Åsa Regnér

Namn: Åsa Regnér
Ålder: 52 år
Familj: Två tonårsbarn och två katter
Gör: Barn-, äldre och jämställdhetsminister
Senast lästa bok: Ekonomijournalisten Carolina Neuraths thriller Fartblinda. ”Den var rafflande och oväntat feministisk.”
Oväntad talang: ”Jag pratar ganska många olika språk: engelska, tyska, spanska och portugisiska.”

– Men att ha varit medlem i Muf är nog ändå lite ovanligt för ett socialdemokratiskt statsråd, säger Åsa Regnér med ett leende.

Det var först när hon läste sociologi och statsvetenskap på universitetet i Tyskland som hon upptäckte att mycket av det som hon tagit för självklart i Sverige var sådant som kompisar, andra studenter och kvinnor, strävade efter.

– Jämställdhet och välfärd till exempel. Jag insåg att det var frukten av ett hårt politiskt arbete och inte något som bara uppstod av sig självt. Det fick mig att börja läsa på om svensk politik och historia och då insåg jag att jag hade varit engagerad i fel parti. Man måste våga ta strider om man vill åstadkomma förändring.

Åsa Regnér har lång erfarenhet av att arbeta med jämställdhet, bland annat som generalsekreterare i RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, och som landschef för FN-organet UN Women i Bolivia.

Frågor som rör kvinnors rättigheter har attackerats under en längre tid.”

– Första gången jag åkte till Bolivia var jag 24 år. Då arbetade jag för en organisation som var verksam i en kåkstad. Det låter kanske naivt men det jag insåg där var att upplevelser, tankar och önskemål om hur livet ska utveckla sig ser lika ut runt om i världen. Sedan är det de stora skillnaderna i förutsättningar som gör att alla inte har samma möjligheter.

Jämställdhet i ett internationellt perspektiv ligger fortfarande ministern varmt om hjärtat. Åsa Regnér är oroad över läget i världspolitiken och de konsekvenser det får för kvinnors rättigheter.

– Sverige kan spela en stor och mycket viktig roll för att vända den negativa utvecklingen och det handlar om hur vi agerar på alla nivåer: i utrikespolitiken, när det kommer till bistånd, på EU-nivå och även nationellt. Det är många som sätter sitt hopp till Sverige i det läge som är nu. Då är det viktigt att vi också visar att det går att åstadkomma förändring, och inte bara kräver att andra ska förändra sitt sätt att agera.

I mars åker hon till New York för att tillsammans med andra politiker och organisationer delta i FN:s kvinnokommission. Där har hon bjudit in till möten med likasinnade som också sätter jämställdhet högt på dagordningen. Vilka länder det handlar om vill hon inte gå närmare in på, för att inte peka ut någon.

– Men jag brukar säga att vi är jämställdhetsministrar för jämställdhet. Det är viktigt att vi håller ihop och hjälps åt att driva de här frågorna framåt nu när världsläget ser ut som det gör.

Med sig tar hon självaste Fröken Friman i form av skådespelaren Sissela Kyle. I samarbete med SVT kommer ministern att visa avsnitt av den populära tv-serien under ett seminarium om svenska sexköpslagen och sexuell och reproduktiva hälsa och rättigheter.

– Frågor som rör kvinnors rättigheter har attackerats under en längre tid.

När jag själv såg tredje säsongen av Fröken Frimans krig i julas så reflekterade jag mycket över den resa som Sverige har gjort. Jämställdhet är ingenting som bara uppstår, människor, och framför allt kvinnor, har kämpat i århundraden och årtionden för att vi ska nå dit vi har nått i dag.

Foto: SVT

Ministern hoppas att visningen kan ge ett annat tilltal och vara något att utgå ifrån i diskussionen för att visa att det går att åstadkomma förändring.

– Film har ofta den förmågan, konstaterar hon.

– En av de saker jag lärde mig när jag tillbringade tid med ursprungsbefolkningen i Bolivia var att det är viktigt att för svensk del se vad vi har uppnått. Om vi inte sätter värde på de segrar vi har vunnit för jämställdheten så kan vi inte försvara det när vi möter andra länder. Samtidigt kan vi inte nöja oss, utan måste fortsätta att förändra även på hemmaplan.

Och det finns gott om arbete att göra på jämställdhetsområdet även hemma i Sverige. På den möjligen något naiva frågan om Sverige är jämställt svarar ministern med eftertryck nej.

– Kvinnodominerade yrken, både inom offentlig och privat sektor, har sämre villkor än motsvarande mansdominerande yrken. Det leder till flera saker, bland annat att kvinnor får en sämre ekonomi och i förlängningen en sämre pension. Det är inte värdigt ett modernt land som Sverige. Och där har arbetsmarknadens parter och politiken ett stort gemensamt ansvar att ta.

En annan fråga som Åsa Regnér lyfter är våldet mot kvinnor, hbtq-personer och barn. Regeringen har antagit en strategi mot våld mot kvinnor där man bland annat har tittat på förebyggande insatser, men också på frågor som rör hedersrelaterat våld.

– Vi kan dessvärre inte se att våldsnivåerna sjunker och där har vi mycket kvar att göra. Vi kommer bland annat att ha en stor nationell samling för att säkerställa att myndigheter och alla instanser verkligen förstår att det här är en viktig prioritering för regeringen och tar ett gemensamt ansvar.

Ministern lyfter också att regeringen ser över lagen om barnäktenskap och tar ett nationellt program för att förebygga våld. Bland annat kommer man inom vissa yrkesgrupper behöva ha en viss nivå av kunskap om våld för att kunna få sitt examensbevis.

– Totalt satsar vi ungefär 900 miljoner kronor över fyra år på de här frågorna.

Socialdemokraterna är ett parti med lång regeringserfarenhet. Men den här mandatperioden delar de för första gången regeringsansvaret med ett annat parti. Och de gröna kollegerna uppskattas av Åsa Regnér.

– De är genuint intresserade av jämställdhet. Liksom alla ministrar är de ambitiösa och väldigt kompetenta.

Av miljöpartisterna har hon mest kontakt med Isabella Lövin, framför allt i hennes roll som minister för internationellt utvecklingssamarbete.

– Både jämställdhet- och barnfrågorna som ligger på mitt bord är frågor som Isabella driver väldigt aktivt i biståndspolitiken.

Regnér ser också positivt på att utbildningsminister Gustav Fridolin har tagit initiativ till en genomgång av kvaliteten i sexualundervisningen.

– Det kanske låter som en detalj, men det är en jätteviktigt fråga om vi ska kunna flytta fram positionerna för jämställdhetspolitiken. Det är många av hans företrädare på utbildningsministerposten som har underlåtit att ta den frågan på allvar, så jag är väldigt glad över att det blir gjort nu.

Än en gång återkommer Åsa Regnér till att det handlar om att våga stå upp för, och kräva, förändring.

– Jag hoppas verkligen att den här regeringen blir ihågkommen som en feministisk regering. En regering som prioriterade och stod upp för jämställdhetsfrågan och som tog viktiga steg för kvinnors roll på arbetsmarknaden och mot våld mot kvinnor.

När jag frågar Åsa Regnér om det finns något särskilt som hon skulle vilja hinna se utvecklas på jämställdhetsområdet under sin livstid tystnar hon eftertänksamt en liten stund.

– Jag skulle vilja få se en utveckling där män i betydligt större utsträckning tagit sig an frågan om kvinnors rättigheter.

Hon sätter handflatorna mot varandra och väger orden en stund innan hon fortsätter.

– Män har ju engagerat sig i medborgarrättsrörelser i alla tider, som kampen mot apartheid eller flyktingfrågan till exempel. Men när det kommer till jämställdhet så kan vi inte riktigt se det där breda engagemanget bland män.

Hon menar att kvinnor redan har gjort en så stor del av det jobbet och tror att för att vi ska kunna nå ännu längre så måste det till ett större samarbete med männen. Ett visst mått av självkritik tycker hon är på sin plats.

– Vi har inte lyckats göra jämställdhetsfrågan relevant för män som grupp. Jag tror verkligen på att syskonskapet behövs, precis som systerskapet. Det skulle jag vilja se under min livstid. Ett syskonskap. Män och pojkar mår ju också bättre i ett jämställt samhälle.