Regeringen fattar i dag beslut om proposition om klimatpolitiskt ramverk. Enligt Isabella Lövin, språkrör för Miljöpartiet de gröna och klimatminister, kommer ramverket att innebära ett epokskifte i svensk klimatpolitik. Nu blir det krav för alla kommande regeringar att driva på för en långsiktig klimatpolitik.

– Det klimatpolitiska ramverket innebär också att Sverige ska ha nettonollutsläpp till 2045 och minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent. Det är mål som förpliktigar, säger Isabella Lövin.

För Miljöpartiet innebär klimatlagen att partiets viktigaste vallöfte blir verklighet. Att införa en klimatlag är den första punkten i partiets valmanifest inför valet 2014.

– Det är en stor framgång för Miljöpartiet, men viktigast är det för klimatet, säger Isabella Lövin.

Det klimatpolitiska ramverket har varit på remiss hos lagrådet som är kritiska till klimatlagens styrande effekt. Lagrådet har också lyft fram att riksdagen vid ett majoritetsskifte kan upphäva lagen. Isabella Lövin säger att regeringen tar kritiken på allvar men menar också att sju av riksdagens åtta partier ställt sig bakom lagen och att partierna gemensamt anser att lagen är motiverad.

Klimatfrågan liknar inte någon annan fråga.

– Nu har de här sju partierna enats om att klimatfrågan inte liknar någon annan fråga eftersom den är en ödesfråga för planeten. Lagen ger en stark signal och det politiska priset för den som bryter mot lagen blir avsevärt, säger hon.

Klimatlagen kommer att vara rättsligt bindande vilket innebär att en regering inte kan välja att frångå lagen. Däremot saknas möjligheter att utfärda sanktioner mot den regering som bryter mot lagen, något som lagrådet har lyft i sin kritik.

– Om lagen inte följs kan riksdagen utkräva ansvar, exempelvis genom konstitutionsutskottet eller ytterst en misstroendeförklaring mot regeringen. Lagen är i sin utformning lik budgetlagen som skapar samma typ av politiska tryck. Vi måste ha ordning och reda i klimatpolitiken, säger Isabella Lövin.

OM DET KLIMATPOLITISKA RAMVERKET

Ramverket innehåller tre delar:

1. Mål och etappmål för utsläppsminskning som binder kommande regeringar

Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser.

2. Klimatlagen

Reglerar bland annat hur regeringen ska planera och följa upp det klimatpolitiska arbetet och rapportera till riksdagen

3. Klimatpolitiskt råd (likt finanspolitiska rådet)

Ett oberoende råd som ska göra en samlad utvärdering av regeringens arbete inom alla politikområden för att nå klimatmålen.

Propositionen förväntas behandlas av riksdagen i juni 2017 och kommer att kunna träda i kraft 1 januari 2018.

Bilden av när Isabella Lövin skrev under lagrådsremissen, omringad av enbart kvinnliga medarbetare, fick stor uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. Lövin tror att skälet till att bilden blev så omtalad är att det finns en stor efterfrågan och längtan efter klimatledarskap i omvärlden.

– Genom att lägga fram den här lagen visar vi att vi inte backar från löftena i Paris. Vi kommer fortsätta driva på för en omställning både på hemmaplan och internationellt. Det är den enda vägen framåt, säger Isabella Lövin.

Det klimatpolitiska ramverket är en central del för att Sverige ska leva upp till Parisavtalet. Det sätter ramarna och målen för klimatpolitiken, men om Sverige ska nå målen krävs fortsatt politisk handlingskraft. Ett av de områden som pekas ut som Sveriges akilleshäl i klimatomställningen är transportsektorn.

– Medan utsläppen minskat i andra sektorer har utsläppen från transporterna legat still. Här har vi också mycket politik i pipeline, inte minst flygskatt, satsningar på järnväg och kollektivtrafik, långsiktiga spelregler för biobränslen, laddinfrastruktur för elbilar och bonus malus – ett system som gör det billigare med miljöbra och dyrare med miljödåliga bilar. Vi har bara börjat vår klimatoffensiv, säger Isabella Lövin.