Alla elever ska ha rätt till en bra utbildning. Trots det finns stora skillnader mellan och pojkar och flickor i svensk skola. Det visar sig bland annat i att pojkar presterar sämre samtidigt som många flickor mår psykiskt dåligt. Enligt Hanna Forsgren, ordförande för organisationen Sveriges elevråd, ser det dessutom väldigt olika ut beroende på vilken skola man tittar på.

– Trots att de flesta är eniga om att alla ska har rätt till en bra skolgång oavsett ursprung och kön ser det fortfarande inte ut så. Bland de elever jag möter så är den absolut viktigaste frågan att alla ska ha lika stor rätt till en bra utbildning, oavsett vilken skola de går på, säger Hanna Forsgren.

Hanna Lidström
Hanna Forsgren
För att utjämna skillnaderna mellan skolorna ska fler lärare få tillgång till fortbildning, enligt utbildningsminister Gustav Fridolin.

– Vi frångår traditionen med tillfälliga projekt och bygger upp en permanent infrastruktur för lärares rätt till fortbildning. Det första program som Skolverket nu bygger upp handlar om jämställdhet, trygga skolmiljöer och ett normkritiskt förhållningssätt. Den kompetensen ska naturligtvis finnas som en del i alla fortbildningar. Gäller det till exempel matte så ska det finnas med hur man jobbar i det ämnet för att killar och tjejer ska få samma möjligheter till goda resultat, säger Gustav Fridolin.

REGERINGENS SATSNINGAR PÅ JÄMSTÄLLDHET I SKOLAN

Regeringen har som mål att alla människor ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. För att öka jämställdheten i skolan gör regeringen bland annat följande satsningar:

  • 770 miljoner kronor varje år ska gå till fler speciallärare, utbyggd elevhälsa och ökad specialpedagogisk kompetens hos lärare för att minska den psykiska ohälsan bland unga, där flickor och barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD är särskilt drabbade.
  • Studie- och yrkesvägledare fortbildas för att kunna motverka att elevers studie- och yrkesval begränsas av kön, social eller kulturell bakgrund.
  • För att komma till rätta med att fler kvinnor än män väljer att bli lärare har regeringen bland annat gett universitet och högskolor i uppdrag att arbeta med jämställdhet i alla delar av sin verksamhet samt tillsatt en nationell expertgrupp för jämställdhet i högskolan.

 

 

Hanna Lidström är språkrör för Grön Ungdom, Miljöpartiets ungdomsförbund. Enligt henne är det tydligaste tecknet på ojämställdheten i skolan att var tredje tjej lider av psykisk ohälsa.

– Skolan är på många sätt en hemsk miljö för unga tjejer och det är svårt att få hjälp när man mår dåligt. Det är jättebra att regeringen har skjutit till pengar för att öka närvaron av kuratorer och annan personal inom elevhälsa men det rör sig ändå om ganska små insatser i relation till vad som behövs, säger Hanna Lidström.

Regeringens satsning på elevhälsa och specialpedagogik omfattar över 700 miljoner kronor per år. Enligt Gustav Fridolin leder det till tusentals fler anställda inom elevhälsan men också till att elevhälsan roll i skolan stärks.

– Men när vi tittar framåt så måste vi också göra det enklare för den som mår dåligt. I dag förväntas man till exempel ha väldigt många olika samhällskontakter. En elev som på grund av hur hen mår har varit borta från skolan måste ha kontakt med vården, skolan och socialtjänsten och alla säger lite olika saker, konstaterar Gustav Fridolin.

Enligt utbildningsministern blir det svårt att som medborgare veta hur man gör rätt, oavsett om man är elev eller förälder.

– Ta frågan om skolnärvaro till exempel. Där vet vi att det är viktigt för den som mår dåligt att prioritera skolan, samtidigt som skolnärvaro inte alltid prioriteras högt av vården och socialtjänsten. Där tittar vi i regeringen tillsammans med SKL (Sveriges kommuner och landsting) på hur man kan stärka relationerna mellan olika samhällsinstanser, säger Gustav Fridolin.

Enligt OECD ökar könsskillnaderna mer i Sverige än vad de gör i OECD-länderna generellt. Störst är skillnaderna i läsförståelse där siffror från 2015 visar att 31 procent av pojkarna uppvisar svaga kunskaper, jämfört med 14 procent av flickorna.

– När lärarna får mindre tid med eleverna så drabbar det dem som behöver skolan mest. Regeringen har gjort stora satsningar för att reparera de nedskärningar som den förra regeringen gjorde under finanskrisen, och som slog hårdast mot de elever som har det svårast. Ingen regering tidigare har gjort så stora investeringar på så kort tid som vi har gjort, säger Gustav Fridolin.

HANNA OCH HANNA FRÅGAR UTBILDNINGSMINISTERN

Hanna Forsgren, ordförande i Sveriges elevråd:

– Varför tycker du att man som elev ska engagera sig i sitt elevråd?

Gustav Fridolin, utbildningsminister:

– Det är i elevrådet man som elev har möjlighet att påverka sin arbetsplats, inte minst när det kommer till frågor som rör arbetsmiljö och trygghet. Det är lika viktigt på skolan som det är viktigt att ha en fackklubb på arbetsplatsen. Det är när vi arbetar tillsammans och tar gemensamt ansvar som möjligheterna till förändring blir som störst.

 

Hanna Lidström, språkrör för Grön Ungdom:

– Vad ser du för behov av personal i skolan som inte är lärare eller kuratorer som kan bidra till en mer jämställd skolmiljö?

Gustav Fridolin, utbildningsminister:

– Fler engagerade medarbetare i skolan är helt avgörande, inte minst för tryggheten i skolmiljön. Ska man lyckas i arbetet mot mobbning så måste det finnas vuxna i de miljöer där ungdomar finns. Det kan vara lärare men också andra och därför satsar regeringen brett på att anställa fler i skolan. 12 000 fler arbetar i skolan i dag än när vi tillträdde 2014.

Något som utbildningsministern lyfter som särskilt viktigt är yrkesvägledning.

– Den som har halkat efter i skolan har ofta svårt att se vad man ska använda utbildning till. Att ha studie- och yrkesvägledning som något man genomgående arbetar med i alla ämnen är jätteviktigt, både för killar som bor i mer tuffa miljöer i storstäderna men också för dem som växer upp i bruksorter, säger Gustav Fridolin.

Enligt Hanna Forsgren ser Sveriges elever inte alltid frågor som psykisk ohälsa och skolresultat som just jämställdhetsfrågor.

– Det handlar mer om att man ska få möjlighet att själv påverka sin skolgång. Det ska inte spela någon roll vilken skola man går på, var man kommer ifrån eller vilket kön man har, säger Hanna Forsgren.

Hanna Lidström menar att hela lärarkåren behöver verktyg för att skapa ett jämställt klassrum, inte bara för att studieresultatens skull utan också för att skolan ska bli en trygg miljö för alla elever.

Skolan är på många sätt en så oerhört värdefull tid för ungdomar och det krävs att både killar och tjejers tid blir respektfullt hanterad. Det är inte rimligt att unga killar till exempel tillåts lägga ner så mycket av sin skoltid på att tjafsa runt, säger Hanna Lidström.