År 1972 arrangerades, på initiativ av den dåvarande regeringen, det första globala FN-miljömötet: Stockholmskonferensen. Det var i en tid då luftföroreningar och försurade sjöar var stora samhällsproblem. Människor chockades över hur farliga miljögifter som PCB, DDT och kvicksilver spreds i naturen och hotade såväl biologisk mångfald som människors hälsa.

Stockholmskonferensen markerade starten på det globala miljösamarbetet och resultatet från konferensen var upprättandet av FN:s miljöprogram, Unep. Nu vill regeringen ta arbetet vidare och stå värd för ett nytt internationellt toppmöte om miljön, år 2022. 

– Vår vilja att stå värd handlar om att vi ser att vi har fortsatt stora globala miljöproblem som kräver globala lösningar, som mängden plast i haven och spridning av kemikalier. Vi har väldigt många utmaningar om vi ska klara Agenda 2030, säger Isabella Lövin, språkrör och miljö- och klimatminister (MP). 

Om tre år är det femtio år sedan Stockholmskonferensen. Det ger en unik möjlighet att på nytt samla världen och driva det globala miljöarbetet framåt för kommande femtio år. 

– Mötet ska ge ett tillfälle att se över det internationella miljösamarbetet, och hur kan det kan stärkas. Och framförallt: hur vi kan lösa de stora miljöutmaningar världen står inför. 2022 har vi också kommit halvvägs sedan världen enades om Agenda 2030. Flera av miljömålen halkar efter. Det finns därmed behov att kraftsamla runt några av vår tids största utmaningar, säger Isabella Lövin.

Nästa steg i processen att få stå värd för ett miljömöte 2022 är att förankra det hos FN:s medlemsländer och därefter få ett beslut från generalförsamlingen.

– Det är en möjlighet att stärka det internationella samarbetet för att lösa de miljöutmaningar vi står inför och skapa en ljusare framtid för världen och kommande generationer. säger Isabella Lövin.