Kenneth Rimdahl är te-sommelier och har arbetat med te större delen av sitt liv. När han för några år sedan besökte Thailand för att köpa in tekannor såg han för första gången te som växte vilt i skogen och blev genast intresserad. Att se te växa i sin naturliga miljö var nytt för Kenneth som var van vid att se traditionella odlingar som kräver omvårdnad i form av bevattning, bekämpningsmedel och konstgödning.

– Den odlade teplantan,  Camelia sinensis sinensis, är svagare eftersom den växer i en monokultur. Det gör att teplantans naturliga försvar försvinner och man måste hjälpa den att överleva. Samtidigt skulle vi inte klara oss utan de traditionella odlingarna eftersom de är så effektiva. Te är ju efter vatten världens mest druckna dryck, säger Kenneth.

Kenneth Rimdahl brinner för te och den thailändska skogen.

Han blev fascinerad av det robustare vilda teet och bestämde sig för att flytta till Chiang Mai i norra Thailand för att producera vad han kallar “forest friendly tea”, skogsvänligt te som växer i sin naturliga miljö i skogen.

– Den vilda teplantan, Camelia assamica, kommer från just den så kallade Zomia-regionen som består av bergstrakterna i norra Thailand, Laos, Myanmar, Kina Bangladesh och indiska Himalaya. Det är därför den är så tacksam att odla här, säger han.

Kenneth vill inte kalla sig för “miljöfanatiker”, men säger att när man ser ett avskalat berg så väcks intresset för miljön automatiskt.

– Det negativa för mig med traditionella teodlingar är avskogningen. Det är den jag vill försöka råda bot på. Jag har hittat ett odlingssätt som gör det möjligt att behålla den biologiska mångfalden och samtidigt låta skogen vara orörd. Målet är att väcka ett stort intresse för att odla och framställa te i samklang med naturen, säger han.

Sedan han öppnade sin första tebutik i Chiang Mai för fyra år sedan har intresset för hans teer stadigt vuxit. Han har gått från en butik till fyra, varav två i Bangkok. Han säljer också te till hotellkedjor, restauranger och kaféer. Nyligen inledde han också ett samarbete med modehuset Prada och har även ett samarbete på gång med det berömda tåget Orientexpressen. Han säljer te av olika färger –  grönt, svart, vitt och orange te. Storsäljaren i butiken är en tesort som Kenneth kallar för hbtq-te, ett fruktigt te som innehåller alla tefärger och togs fram i samband med Pride. Vägg i vägg med hans första butik i Chiang Mai finns också en restaurang där alla maträtter innehåller te på något sätt.

Visste du detta om te? 

Hur te smakar beror på vädret och, jorden där det vuxit och precis som med vin kan det skilja sig åt olika årgångar. Te som plockas på våren är av bättre kvalitet än det som plockas när det är regnsäsong.

Te passar bra till mat, det finns lika många nyanser av tanniner, bitterhet och sötma som i vin.

Ett japanskt te med umamitoner passar bra till fisk. Men kan också välja att bryta av med ett te som smakar mer gräsigt. Om det är en lättare fisk med färre smaker passar det bra med ett te som inte tar över, som grönt te eller en oolong. Till starkare mat och kött, passar det bättre med ett svart te som har mer kropp och tyngd.

– Jag vill bidra till att många fler ska dricka hållbart odlat te. Vi klarar oss inte utan skogen, den är viktig för hela världen och för att bromsa klimatförändringarna, säger han.

För att det ska bli intressant för skogsbönderna att odla te i sina skogar har han valt att inte pressa priserna utan betalar det bönderna begär.

– De bedömer hur mycket de behöver, högst medvetna om att när priset blir för högt så blir teet inte sålt. Om jag får in en aktör som beställer stora volymer och pressar priserna, då tar jag det från min marginal. Bönderna ska inte betala för det.

Det kanske är dags att vi börjar vänja oss vid att betala vad det kostar att ta hand om miljö och människor

Kenneth erkänner villigt att hans te är dyrare än andra teer, men säger också att det inte handlar om exklusivitet eller kvalitet. Han vänder sig till exempel inte till konservativa finsmakare, utan smaksätter gärna sina teer på olika sätt. Det viktigaste för honom är hur teet växer.

– Det är klart att vårt te är dyrare eftersom odlingen inte är lika effektiv att  odla som vanligt te. Men det kanske är dags att vi börjar vänja oss vid att betala vad det kostar att ta hand om miljö och människor, säger Kenneth.

I takt med att Kenneths teproduktion och försäljning har ökat, har också fler bönder blivit intresserade av att producera hans teer.  Många har tidigare satsat på monokulturer av till exempel majs eller ananas. Men på grund av klimatförändringarna i bergen har monokulturerna blivit allt känsligare och på senare tid har hela skördar förstörts.

– Förra året kom inte regnet i tid. Bönderna fick problem med torka och uteblivet regn. Utan skugga från trädkronorna står plantagerna skyddslösa och med långa torrperioder försvåras bevattningen och plantorna dör.

Odlarna som väljer att satsa på skogsvänligt te får bra betalt för sin skörd. Men de måste lova att vårda skogen och i vissa fall återplantera träd där de tidigare avverkat.

Teet som växte i skogen däremot, klarade sig bra. Den biologiska mångfalden i skogen bidrar också till att hålla teplantorna friska. Camelia assamica innehåller mer tanniner än den tama teplantan, vilket gör den mer motståndskraftig mot skadeinsekter. Men skogen är ju också hem för andra insekter, som i sin tur livnär sig på skadeinsekterna.

– I en traditionell teodling vill man döda allt runtomkring. Vi välkomnar insekterna och ser dom som våra hjälpare och därmed behövs inga bekämpningsmedel. Dessutom är konstgödsel överflödigt eftersom bladen från träden ger näring till jorden. Jag tror också att blommorna som växer i skogen bidrar till att ge teet en bättre smak.

Te i sitt vilda tillstånd är egentligen ett träd. För att det ska bli enklare att skörda, beskärs plantan till en buske i lagom plockhöjd. Ändå det är det mycket omständligare att plocka än det te som växer i traditionella teplantager. Men omaket vägs upp av att te som växer i sin naturliga miljö är mycket lättare att odla menar Kenneth.

Nu vill jag  bidra till ett större intresse för skogsvänligt te världen över

Den odlare som vill samarbeta med Kenneth måste överge odling i monokultur och återplantera skog. Kenneth berättar att nyligen återplanterade en av producenterna runt 1000 träd av 50 olika sorter i ett försök att återställa den biologiska mångfalden. Efter att Kenneth hållit ett brandtal för bönderna, lovade flera av dem att utöka skogen och runt 6000 nya träd är på väg att planteras.

I takt med att verksamheten växer vill Kenneth försäkra sig om att det te som produceras verkligen är skogsvänligt. Därför håller han på att ta fram en certifiering i samarbete med den ryska forskaren Alexey Reshcikov som är kopplad till Daliuniversitetet i Kina (Reshcikov arbetade också med nyckelbiotopsutredningen i Sverige.) Förutom odlingssätt handlar det också om hur den biologiska mångfalden ser ut i skog och i jord.

– Jag har jobbat med te sedan 1994. Nu vill jag  bidra till ett större intresse för skogsvänligt te världen över. Det här är mitt redskap till att göra min lilla del här på jorden för att något ska bli lite bättre, säger Kenneth Rimdah.

Andra initiativ för klimat och miljö i Thailand

Thailands Greta kämpar mot engångsplast

11-åriga Lilly Satidtanasarn kämpar för att engångplasten ska minska. Hon besöker skolor, regeringstjänstemän och företag minst tre gånger i veckan för att prata om farorna med plasten. Hon har bland annat fått Central, en av Thailands största kedjor med shoppinggallerior, införa förbud mot plastpåsar en gång i månaden. Sedan dess har andra kedjor har följt efter. Nu försöker Lilly övertyga skolpolitikerna om att miljölära ska ingå i den thailändska läroplanen.

– Jag är 11 år och jag kan göra skillnad. Det gäller bara att ta ett steg i taget, tills vi får en renare planet, säger hon.

Källa: Khaosodenglish.com

Vill få människor att protestera

För att öka kunskapen om klimatkrisen och få människor i Thailand att utkräva ansvar av politiker och företag har 21-åriga Nanticha Ocharoenchai “Lynn”, startat Climate Strike Thailand. Målet är att folk ska förstå att läget är akut och att pengar är värdelösa på en planet utan liv. Hittills har hon anordnat tre manifestationer och antalet deltagare växer.

– Vi behöver bli många som höjer våra röster. Klimatpassivitet är en kränkning av mänskliga rättigheter och vi måste ställa förorenarna till svars, säger hon.

Källa: workpointnews.com